Sambon: "Hon pratade om någon Tine"
På förmiddagen hördes minnesprofessorn Sven Å Christianson, som är skeptisk till att Emma Jangestig verkligen minns mordkvällen.
Och på eftermiddagen hördes Emma Jangestigs sambo.
Expressen.se rapporterade direkt.
Klockan 9.00 på torsdagen fortsatte hovrättsförhandlingarna i säkerhetssalen i Västerås tingsrätt mot Christine Schürrer, som misstänks för morden på Max och Saga Jangestig och för mordförsök på deras mamma Emma Jangestig i Arboga.
Tyskan ska höras
Under dagen planerar rätten att höra Emma Jangestigs sambo och senare även Christine Schürrer, som nekar till brott.
Rättegången inleds med att minnesexperten Sven Å Christianson, med hjälp av en storbildspresentation, berättar hur minnet är uppbyggt, för att utreda om Emma Jangestig kan minnas något från mordtillfället.
Ovanligt att minnas
Professorn har undersökt Emma Jangestigs minne och menar att hon har haft svårt att överföra information från korttidsminnet till långtidsminnet.
- Jag bedömer att Emma Jangestig fortfarande är inne i en återhämtningsprocess, säger Sven Å Christianson.
Minnesexperten menar att Emma Jangestigs förmåga att minnas vad som hänt vid skadetillfället - trots hjärnskadan - är ovanligt:
- Det en total återhämtning med en sammanhängande historia, säger Sven Å Christianson.
Kan minnas fragment
Sven Å Christianson tror inte att Emma Jangestig minns brottstillfället mer än möjligtvis vissa fragment, till exempel att gärningsmannen kan ha varit en kvinna.
Informationen kan ha blandats ihop med kunskap från tidigare och information från omgivningen.
- Sedan när man tänker på den här informationen bygger man på mer och mer med detaljer från andra källor, till exempel om man sett ett fotografi, säger Sven Å Christianson.
Sågar uttalande
På åklagare Frieda Gummessons fråga om det är möjligt att Emma Jangestig kan, som hon påstår, minnas Christine Schürrers ansikte från brottstillfället, säger Sven Å Christianson:
- Jag vet inte om det är det eller om det är rekonstruerat från en annan källa.
Neurologen och professorn i rehabiliteringsmedicin Jörgen Borg menar att Emma Jangestig kan minnas gärningsmannen.
Sven Å Christianson sågar utlåtandet, eftersom Jörgen Borg inte jobbar med minnet utan hjärnans fysiologi.
Minnesexperten menar att det är möjligt med minnesfragment, eller öar av minnen, från kvällen.
En sammanhängande berättelse
Målsägarbiträde Kari Skönebrant frågar om det är möjligt att Emma Jangestigs minne om att kvinnan som överföll henne sagt "Hi, I'm Tine" kan vara en sådan ö:
- Det kan vara en ö för det är ett självbiografiskt minne, säger Sven Å Christianson.
Men minnesprofessorn poängterar att Emma Jangestigs vittnesmål inte stämmer överens med forskningen:
- Det är inte öar av minnen utan en sammanhängande berättelse, säger Sven Å Christianson.
Minnesprofessorn får frågor av Christine Schürrers försvarare Per-Ingvar Ekblad.
Om Emma Jangestig minns hela överfallet, som hon tror att hon gör, kan hon vara världsunik:
- Jag har aldrig stött på något fall där en person utvecklat en så allvarlig postttraumatisk amnesi där det skett en återhämtning totalt, säger Sven Å Christianson.
Emma Jangestig har berättat hur hon känt sig under kvällen vid överfallet.
Inte bara faktaminnen, utan också minnen om känslor kan vara falska minnen, uppger Sven Å Christianson.
Förhandlingarna avbryts för lunch. Det är oklart om rätten kommer hinna höra Christine Schürrer under dagen eftersom hon vill höras sammanhängande.
Vid klockan 13.30 börjar förhandlingarna igen med förhör av Emma Jangestigs sambo.
Förhöret inleds med att sambon får berätta om förhållandet med Emma Jangestig och om beslutet att flytta ihop med henne och hennes barn.
- Det visade sig vara ett underbart beslut, för relationen med Emma och barnen fungerade så bra. Jag fungerade som deras bonuspappa.
"Har inte diskuterat Schürrer"
Åklagaren Johan Fahlander frågar sedan sambon om vad han berättat för Emma Jangestig om Christine Schürrer.
- Vi har inte diskuterat Christine Schürrer så där överdrivet mycket. Utöver de här kontakterna som kommit från Christine Schürrer har jag inte tänkt på Christine Schürrer särskilt mycket, säger sambon.
På sin födelsedag i oktober fick sambon ett sms från tyskan när Emma Jangestig satt bredvid.
- Konstigt att hon inte kan släppa dig, ska Emma Jangestig ha sagt enligt sambon i hovrätten.
På frågan om Emma Jangestig och sambon pratat mycket om Christine Schürrer efter det säger sambon att de inte har det eftersom de varit så upptagna av sin egen relation.
- Jag kan inte dra mig till minnes att Christine Schürrer var omnämnd ens.
Obehagligt brev
Sambon beskriver vad han tänkte när han fick ett brev från Christine Schürrer där hon skrev att hon fött hans barn och adopterat bort det:
- Jag tyckte det var obehagligt att hon fortsatte kontakta mig på det här sättet.
- Jag kände en krypande känsla, säger sambon.
Han berättar att han och Emma Jangestig inte trodde på historien men att han tänkte ta ansvar för barnet om det fanns och att Emma Jangestig var införstådd på planerna.
- I den här adoptionshistorien var Emma väldigt inbjudande och förstående, säger sambon och beskriver hur Emma Jangestig ville att sambon skulle diskutera med Christine Schürrer för att få en lösning.
Åklagaren går sedan över till morddagen.
"Vad leker ni för något?”
Sambon berättar från morgonen och framåt. Han berättar hur Emma Jangestig tog barnen till förskolan medan han själv stannade hemma och sedan åkte för att jobba.
Efter jobbet kom sambon hem till huset i Arboga och möttes av en skräcksyn i hallen:
- Bakom en av pallarna ligger Emma.
- Min första tanke var, en snabb tanke, ”Vad leker ni för något?”.
- När jag insåg att det var en massa blod omkring Emma gick jag sakta in och såg även barnen.
Han försöke få kontakt med Emma Jangestig.
- Hon gnydde en hel del och rörde sig på golvet, försökte på något sätt kämpa sig upp själv.
Sambon undersökte också barnen:
- Jag satte mig ner på knä bredvid dem och kollade så att de andades.
- Både Saga och Max andades. Väldigt stötvis, men de andades.
Sedan larmade sambon SOS.
Ambulansen snabbt på plats
Ambulansen kom snabbt och sambon gick ut för att flytta sin bil så att ambulansen kunde komma fram. Han förhördes sedan av polis medan Emma Jangestig och hennes barn togs ut.
- Jag säger att jag inte vet, säger sambon om vad han sa till polisen om vem det skulle kunna vara som låg bakom överfallet.
Sambon togs sedan in på polisstationen för förhör. Där frågade polisen om det fanns något hot mot familjen:
- Just då såg jag inga hotbilder utifrån sett. Jag var koncentrerad på att ge så korrekta uppgifter som möjligt, säger sambon.
Trodde inte det var möjligt
Inte heller från Christine Schürrer såg han något hot och han trodde inte att det var möjligt när han fick veta att hon var misstänkt för morden.
Sambon har funderat på om det kan ha med skuldkänslor att göra.
- Jag kunde inte ta in i huvudet att det faktiskt fanns en möjlighet, säger han om att den misstänkta Christine Schürrer skulle ligga bakom morden.
Sambon får sedan redogöra för hur omgivningen under de första veckorna under hennes vårdperiod inte fick berätta för Emma Jangestig vad som hänt henne och barnen.
På frågan om han någon gång aktivt lämnat information om brottet till Emma Jangestig säger sambon:
- Nej.
Har inte avslöjat något
Sambon säger också att han inte berättat hur brottsplatsen såg ut.
Sambon berättar hur Emma Jangestig kände obehag för att komma hem till huset, trots att ingen berättat exakt vad som hänt.
- Det var ganska tidigt hon började prata om det.
Han började samtidigt föra anteckningar kring vad Emma Jangestig sa.
Enligt sambon uppmanade omgivningen Emma Jangestig att prata med polisen istället för dem om sina minnen:
- "Gå och prata med polisen om det här, det här ska du inte prata med oss om." Det gällde allt som berörde hennes tankar om vad som kunde ha hänt, säger sambon.
Som en far
Sambon berättar om sin relation till barnen Max och Saga.
- Jag tog hand om dem som vilken far som helst skulle göra. Jag gick upp på natten med barnen, jag körde Max till dagis, jag var med om allt,. De fäste sig väldigt snabbt vid mig bägge två, säger han.
Sambon berättar om sin sorg efter barnen.
- Jag tänker på dem varje dag, hela tiden faktisk. Även om jag gör andra saker så finns de alltid med på ett eller annat sätt. Jag sörjer dem otroligt mycket. Framför allt sättet som de fick lämna det här livet på. Det är så ofattbart.
Bilden kvar
Sambon säger att han inte har kunnat börja arbeta efter barnens död, främst eftersom han har svårt att vara borta från Emma kvällar och nätter.
- Den här händelsen och det jag såg den 17 mars det sitter kvar som en bild på näthinnan och tar sig väldigt konstiga former så jag måste hela tiden vara uppdaterad på hur Emma mår och var hon finns. Jag lever med flashbacks i huvudet. Jag lever med att se min familj sönderslagen. Jag lever med att min trygghet är helt sönderslagen. Jag lever med bilder som jag inte skulle önska någon överhuvudtaget.
Han säger att han ofta får stå och samla sig innan han vågar öppna ytterdörren till lägenheten och undrar om han någonsin kommer att få tillbaka sin grundtrygghet. Han säger att han i början inte klarade av att se barn.
- Jag ville bara gå fram och krama om dem och säga att vi finns här för dig. Men jag har jobbat hårt med det. Jag har svårt att se barn som sover eller ligger på golvet.
Han får frågan om han känner skuld för det som hände.
- De tankarna finsn ju fortfarande men under rådande omständigheter så skulle jag nog göra allt för att stryka den tiden på Kreta.
Tidigare förhållanden
Christine Schürrers advokat tar nu över förhöret med sambon. Advokaten frågar om inte sambon såg några risker med att berätta om sitt och Emmas liv på olika forum på internet. Sambon svarar att han inte anser sig vara en offentlig person. Advokaten frågar också om sambons tidigare flickvänner och hur det gick tillnär de förhållandena tagit slut.
Advokaten tar också upp de dagboksanteckningar som sambon förde den första tiden efter morden, då sambon antecknade vad Emma sa. Sambon säger att det inte är fråga om några egentliga samtal, utan mer så att Emma pratade och han lyssnade.
"Namnet Tine kommer fram"
Sambon berättar att Emma från sjukhussängen i Västerås pratade mycket om någon som hette Tina eller Tine. Sambon berättar då att Emma pratade om att han skulle ha barn med Tine eller Tina.
- I alla diskussioner med Emma kommer namnet Tine fram, att hon är från utlandet och att jag skulle ha barn med henne, berättar sambon.
- Jag visste ju vem som var anklagad och misstänkt, men jag ville inte att det skulle vara så. Om jag skulle ha påverkat Emma åt något håll skulle jag nog snarare ha påverkat henne åt ett annat håll än att det skulle vara Christine Schürrer.
Sambon berättar att han frågade Emma om det var okej att han skrev ner det som hon sa så att polisen kunde ta del av det.
- Det fanns ingen möjlighet för Emma att ta reda på vad jag hade skrivit eller ta del av mina anteckningar, berättar sambon i rätten.
Han berättar att Emma heller inte ville läsa anteckningarna för att slippa bli påverkad.
Juryn frågar sambon om han hade tillgångar till tidningar och tv tiden efter morden.
- Ja, det hade jag, men inte när jag var i närheten av Emma.
Vid 17-tiden avslutas förhören.
Rättegången återupptas klockan 9.00 imorgon fredag då Christine Schürrer ska förhöras.
Av Carl V Andersson
carl.andersson@
expressen.se
Av Anna Krook
anna.krook@
expressen.se
Av Alexandra Ramnewall
alexandra.ramnewall@
expressen.se
Upp
Gå till förstasidan